Specialsök - Spår - Lydnad

      Uppdrag & Utbildningar 



BLOGG

Min blogg


Tillbaka till översikten

2016-01-25

Dessa underbara vinterdagar

Förra veckan bjöd på “behagliga” - 7 grader mitt på dagen. Solen sken från en klarblå himmel och jag & hundarna njöt av vår vinterpromenad trots kylan. Under de senaste veckorna har det varit ett bistert klimat i avlånga Sverige, med temperaturer från - 5 - 30 minusgrader. Ibland får jag frågor om hunden kan söka i kyla och snö, känner hunden lukten av ämnet när det är så här kallt? Kan man spåra i snö? En del har upplevt att deras hund spårar bättre i kyla och snö, är det sant och vad beror det på? En del undrar också över hur man får bort vittring från föremål som senare ska återanvändas i träningen. Går det och hur?

Vad är det som händer med doftmolekyler i olika temperaturer och kan vi påverka dessa för att hunden lättare ska kunna detektera dem? Det är min tanke med dagens inlägg..

Förutsättningen för att en hund överhuvudtaget ska kunna känna en specifik doft är att doftmolekylerna rör på sig. Doftmolekyler är partiklar från en viss typ av materia. Materian i sig avgör hur mycket doftmolekyler rör sig eller inte, men även temperaturen har en avgörande betydelse. Ju högre temperatur, desto mer och snabbare rör sig partiklarna, och motsatsen; Ju lägre temperatur något har, desto mindre och långsammare rör sig partiklarna.

Hur visar sig detta i praktiken?

Om vi sätter in ett preparat i frysen så kommer molekylernas rörelseenergi och temperatur att minska. När vi tar ut det ur frysen kommer molekylernas rörelseenergi att öka i takt med att temperaturen ökar. Sätter vi in preparatet i en varm ugn kommer rörelseenergin och temperaturen att öka ännu mer. Slutsatsen blir att vill vi konservera smaken, (doften) skall vi frysa in det, (det gör vi med mat). När vi tar ut det ur frysen så startar genast doftmolekylerna att röra på sig i takt med att värmen i materian ökar. Att frysa in ett preparat för att få bort gammal doftbild är alltså ingen bra idé om vi inte har tänkt att hålla till inne i frysen förstås! Genom att hetta upp preparatet får vi bort en större del av doftmassa, hur mycket beror också på vilken typ av material det är.

Om jag vill träna utomhus vintertid med en temperatur vid minus grader så innebär det att rörelseenergin hos doftmolekylerna är låga. Motsatsen, det vill säga en varm sommardag, så är rörelseenergin hos doftmolekylerna högre. Vid vilken maximal temperaturgräns en hund kan detektera doftmolekyler eller inte är jag inte rätt person att svara på, (bästa svaren får vi från hunden). Några riktmärken kan vara att ner till - 5 grader är sök-, och spårförhållande fortfarande goda men under - 20 grader är det nog ganska svårt. Vid högre temperatur så torde det vara luftfuktigheten som avgör hur bra hunden känner doftmolekyler vid extrem hetta.

Sök-, och spårförhållandena är alltså lättare för hunden vid varmare temperatur än kallare. Men, det finns flera faktorer som påverkar detta. Doftmolekylvandringen styrs också av vind och fukt.

Varför spårar då vissa hundar bättre vid kallare klimat?

Troligen kan det vara så att det blir lättare för dem att koncentrera sig på själva doften från spåret för att det inte finns lika starka och konkurrerande dofter i omgivningen. Naturen blir ofta tyst och “doftlös” på vintern jämfört med de andra årstiderna. Hunden störs alltså inte lika lätt. Om man har problem med att hunden vill spåra efter vilt kan man dra fördel av det genom att lägga spår i snö. Går du över ett spår efter ett rådjur så har du 100 % kontroll över störningen och din timing vid korrigering och belöning blir betydligt bättre än när du inte ser spåren.

Kan vi påverka doftmolekylernas rörelse vid sök i minusgrader?

Låt oss säga att vi vill träna vår hund att söka efter ett preparat vid minusgrader. Detta ämne kan hunden sedan tidigare och är befäst under mer normala/varmare temperaturer. Vi ser att vår hund får problem att hitta preparatet trots idogt sökarbete. Efter ytterligare en stund så blir vår hund så trött att den ger upp eller väldigt frustrerad över att inte hitta ämnet. Kan vi då hjälpa vår hund att lättare hitta ämnet även vid stark kyla? Ja det kan vi. Om vi tar med oss en termos med hett vatten och häller över preparatet, (eller om ämnet redan finns i termosen) kan vi påverka rörelsen hos doftmolekylerna vilket gör att hunden lättare och snabbare kan hitta det. Kom ihåg att placera ut förledningsdofter med varmt vatten så urvalsanalysen bibehålls.

Doft-, och temperaturoptimering

“Att optimera innebär att finna den bästa, "optimala", lösningen på ett problem utifrån de förutsättningar som ges”. (Wikipedia).

En hund kan tränas till att ta väldigt få doftmolekyler, eller rättare sagt där doftmolekylerna rör sig väldigt sakta, de kanske bara vibrerar. Om vi går för fort fram vid doftdetektering kan vi få frustration och felaktiga resultat för att hunden helt enkelt inte kan sniffa sig till doftmolekylerna. Om vi istället presenterar ämnet med att successivt minska mängden doftmolekyler i små steg med många repetitioner så optimerar vi vår träning. Vi kan optimera doftmolekylerna genom att minska preparatets volym eller genom utspädning. Vi kan göra det i form av tid, (ex spår med längre och längre liggtid) eller genom att träna vid temperatur som successivt minskar, det vill säga vid kallare och kallare klimat.

 Tibbe och Nordica.jpg


Tillbaka till översikten